#ensakidagdet levande arkivet
← Arkivet
Avsnitt #397··00:09:22

#ensakidag 397 – Nu ska 600 år av svenskt tryck digitaliseras - äntligen!

Kulturarv & digitalt minneSveriges digitala liv
AI-genererat · ej JJ-verifierat

Faktaruta, 2026-update, Bedömning och Guldkorn är AI-genererad redaktionell kommentar - skild från JJ:s eget avsnitt.

Lyssna / seSpotifyLjud

Beskrivning · den här hjälpte jag AI att skriva // JJ

Det kom ett besked den 28 januari 2020 som borde få varje historieintresserad att hoppa till: Kungliga biblioteket har tillsammans med universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala lovat att digitalisera och tillgängliggöra hela det samlade svenska trycket. Allt som någonsin passerat en tryckpress, hela vägen tillbaka. JJ lovordar initiativet, men det är än så länge bara en avsiktsförklaring, och han har sett hur sånt här kan spåra ur.

Hans oro är inte tekniken, den finns redan. Hans oro är tillgängliggörandet. För att visa vad han menar går han in i KB:s eget tidningssök, söker på sitt eget efternamn och får 688 träffar, artiklar om hans pappa, hans farfar och honom själv, ända tillbaka till 1942. Men klickar han i rutan ”visa endast fritt material” rasar det till noll. Materialet finns, men för att läsa det måste han åka till läsesalen i Stockholm. Det, säger JJ, är inte att tillgängliggöra vårt arv. Det är att låsa in det.

Så han visar hur det borde kännas i stället. Det frivilliga projekt Runeberg i Linköping, drivet av studentföreningen Lysator, som skannar och OCR-tolkar utslocknad upphovsrätt. Och Google Books, där han faller ner i ett rabbit hole: en reseguide från 1839 som beskriver ett Helsingborg med 2 000 invånare och ingen hamn, men med en potential som ”would probably become a place of considerable importance” om en hamn byggdes. Den första riktiga hamnen stod klar 1832. Helsingborg exploderade. Landskrona, skrev författaren, hade redan en vacker hamn men inga tecken på handel. Stridslysten redan då.

De där 688 artiklarna har inget ekonomiskt värde, säger JJ. Men ett oerhört samhällsvärde. Och därför är hans vädjan till riksbibliotekarien rak: ge oss inte ett nytt sökregister, ge oss något i klass med Google Books eller Runeberg, där allt faktiskt går att läsa. Det är först då vi tar vara på vårt kulturarv på riktigt. Snälla, gör det rätt.

Transkript · JJ:s egna ord

Faktaruta

AI-kommentarAI-genererat · ej JJ-verifierat
Företag / produkt
Det digitaliserade svenska trycket (DST) – nationellt bibliotekssamarbete initierat av Kungliga biblioteket (KB) januari 2020, med universitetsbiblioteken i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala. Mål: digitalisera och fritt tillgängliggöra allt svenskt tryckt material från 1400-talet och framåt.
Teknik
Storskalig scanning, OCR-tolkning och metadatakatalogisering av fysiska böcker, tidskrifter och tidningar. Integration med befintliga initiativ (Projekt Runeberg, KB:s Tidningssök). Upphovsrättsliga hinder för material yngre än 70 år efter upphovsmans död.
Tidslinje
  • 2003–: Projekt Runeberg digitaliserar upphovsrättsfritt material ideellt, drivet från Linköpings studentförening Lysator
  • 2010-talet: KB digitaliserar stora delar av svenska dagstidningar till Tidningssök (tidningar.kb.se) men med kraftiga åtkomstbegränsningar
  • 28 januari 2020: KB och fem universitetsbibliotek publicerar avsiktsförklaring om det digitaliserade svenska trycket
  • 28 januari 2020: JJ kommenterar i #ensakidag #397
  • 2022–2025: Projektet omdöps till SwePrint; Lunds universitetsbibliotek tar ledningen
  • 2026: SwePrint (2026–2030) erhåller 26 miljoner kronor från Vetenskapsrådet; ca 20 tidskrifter från 1800-talets mitt är digitaliserade; KB söker ytterligare 100 miljoner kronor för 2025–2028; uppskattningsvis bara 5–10 procent av det totala materialet är digitaliserat

2026 - vad vet vi nu

AI-kommentarAI-genererat · ej JJ-verifierat

Projektet lever och har formats om till SwePrint (2026–2030), nu lett av Lunds universitetsbibliotek med 26 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Men takten är nedslående: bara 5–10 procent av det totala materialet är digitaliserat sex år efter avsiktsförklaringen. KB söker ytterligare 100 miljoner kronor för perioden 2025–2028. JJ:s oro att det skulle »fastna i ett icke-tillgängliggörande« har inte besannats som katastrof, men hans krav – att han ska ha tillgång till materialet som Projekt Runeberg eller Google Books, inte ett tidningssök som kräver ett besök i läsesalen – är fortfarande i hög grad olöst för upphovsrättsskyddat material. AI-argumentet för digitalisering har tillkommit: SwePrint lyfter numera uttryckligen fram att projektet behövs för att träna svenska språkmodeller och bedriva AI-forskning, vilket 2020 inte var en del av argumentationen.

Bedömning

AI-kommentarAI-genererat · ej JJ-verifierat

Träffsäkerhet

4/5

Tidlöshet

4/5

Historiskt värde

5/5
Källa-verifierad

Hårda påståenden i facit har stämts av mot källor.

JJ namnger riksbibliotekarie Karin Grönvall och biträdande Lars Iltshammar – en liten osäkerhet i manuset antyder att han inte är helt säker på rollerna. I övrigt inga faktamässiga felträffar; snarare är optimism-kurvan korrekt men han underskattade hur långsamt byråkratiska processer och upphovsrättsförhandlingar rör sig.

Guldkorn

AI-kommentarAI-genererat · ej JJ-verifierat

  • ”Om vad en äkta rabbit hole i digitaliserat kulturarv kan ge – Helsingborg i 1830-talets resehandbok och det eviga rivalitetsförhållandet med Landskrona:”

    ”Helsingborg is a place of considerable trade, containing about, wait for it, 2000 inhabitants. 2000 människor bodde alltså i Helsingborg när den här boken skrevs, eller utgavsrättare sagt. Och då är det lite spännande faktiskt att den här boken är utgiven 1838. Då förstår man att den skrevs ganska långt innan dess för att hamnen i Helsingborg, den första riktiga hamnen i Helsingborg stod färdigställt 1832.”

  • ”Den direkta vädjan till bibliotekscheferna – och villkoret för att det ska räknas som ett riktigt tillgängliggörande:”

    ”Jag vill inte ha ert tidningssök igen utan jag vill ha en motsvarighet till Google Books eller ännu hellre projekt Runeberg där jag kan få tillgång till allt det här materialet. Det är först så vi tar vara på vårt kulturarv på riktigt.”

  • ”Om upphovsrättens paradox – digitalisering utan tillgängliggörande är inte kulturarvsbevarande på riktigt:”

    ”Jag kan alltså inte komma åt det som egentligen är grunden utan då får jag tomta iväg till Kungliga biblioteket i Stockholm till läsesalen och hämta materialet där och det är inte okej hörni det är inte att tillgängliggöra vårt historiska arv på riktigt.”

Läs mer som detta

AI-kommentarAI-genererat · ej JJ-verifierat

Läst baklänges

”Anders Bjarby har läst om hela arkivet baklänges och gjort varje avsnitt till en byggbar idé - med en ärlig efterhandsläsning och en färdig bygg-prompt.”

LÄS #397 BAKLÄNGES & BYGG NÅGOT UNIKT →

Ett fristående projekt av Anders Bjarby.