#ensakidag 101 – Facebook släpper app för mindre barn och internet exploderar

Facebook släpper Messenger Kids, och man kan i nästan realtid följa hur internet kollektivt exploderar. Sök efter orden ”distasteful” och ”shameless” så hittar du indignationen. För här gäller annars trettonårsgräns på alla Facebooks appar, satt efter den amerikanska regeln COPPA, en skyddsmekanism byggd på tanken att barn ska skyddas från internet.

Den nya appen vänder sig till barn mellan sex och tolv, snäppet under. Och Facebook har byggt in spärrarna noggrant: föräldrarna måste installera, godkänna varje vänförfrågan, ja, för att två tioåringar ska få kontakta varandra måste deras föräldrar först vara vänner. Klumpigt, men det visar att man förstår allvaret.

Det JJ saknar i upprördheten är frågan om varför appen ens behövs - och där blir siffrorna obekväma. Av Sveriges sexåringar är 98 procent internetanvändare och 80 procent använder mobilen, men bara 6 procent har en egen. Sedan går det brant: 33 procent av sjuåringarna har egen mobil, 71 procent av nioåringarna, och vid elva år - tre år innan Facebook släpper in dem - har 98 procent en egen telefon. Barnen är redan här. Alternativet till en barnapp är att de gangstrar sig in med fejkade konton, med allt det kan innebära i andra änden.

JJ ber oss också se människorna bakom. Det här är inte en idé college-Mark hade kläckt. Zuckerberg har nu döttrar födda 2015 och 2017, Priscilla grubblar på deras framtid, och de seniora cheferna har själva nått en ålder med barn. Visst finns affärslogiken - knyt an tidigt, precis som Apple bjöd skolorna på prylar för att fostra livslånga kunder. Men JJ tror också på ett genuint spår av omsorg: de flesta människor är inte dumma i huvudet, och en vacker dag vill Mark och Priscilla kunna se sina döttrar i ögonen och säga att de faktiskt försökte göra ”good shit”.

Appen kommer först bara i USA och bara för iOS, där spärrarna är tajtast. Om den når Sverige och EU:s strängare lagstiftning vet vi ingenting om. Men det är där, i mötet mellan barnens verklighet och vår oro, frågan egentligen ligger.