#ensakidag 240 – Hur mycket angst är lagom - en fundering
Faktaruta, 2026-update, Bedömning och Guldkorn är AI-genererad redaktionell kommentar - skild från JJ:s eget avsnitt.
Beskrivning · den här hjälpte jag AI att skriva // JJ
Det är kväll i ett vackert Göteborg - JJ hinner inte spela in i morgon bitti, så det får bli nu. Dagens fundering handlar om proportioner och skala när vi tittar på risker, med en nypa historia.
Det började på ett eftermiddagsjobb där en tysk deltagare reste den klassiska skräckbilden: en miljon självkörande bilar, en hackare, och plötsligt en flotta av mördarbilar. Risken finns, säger JJ utan att blinka - inget system blir hundra procent säkert, och ju känsligare desto säkrare måste det bli. Men något tappas bort i den diskussionen. Hela vårt samhälle är redan totalt digitaliserat. Vill någon ställa till med riktigt bus är bilarna knappast det värsta målet - vatten, elnät, avlopp, logistik, allt rasar om systemen hackas.
Hans historiska exempel sätter sig. Under den egyptiska våren beslöt myndigheterna att stänga ner internet för att strypa demokratirörelsens sociala medier. Problemet: börsen slutade fungera och landet fick ett ekonomiskt haveri. Effekterna nådde ända hem - det svenska handbollslandslagets intranät drevs från en maskin i Egypten.
Sedan kommer hans skarpaste iakttagelse: vi återuppfinner riskerna. Vi ängslas över personuppgifter på villovägar, men har glömt alla felskickade fax och USB-stickor på busshållplatsen. När han delade en Klarna-funktion som krävde BankID för köp i ditt namn blev många glada - men nästan lika många upprörda över att det behövde vara en knapp man slår på. Då glömmer man att i postordervärlden fanns inga sådana skydd alls; vem som helst kunde beställa varor i ditt namn, en sorts fysisk busringning.
Poängen är befriande: håll tungan rätt i mun när du väger riskerna, annars ser du bara faran och aldrig lösningen. För sanningen är att vi faktiskt är bättre rustade i dag, på alla plan, än i den gamla analoga världen.
Transkript · JJ:s egna ord
Faktaruta
AI-kommentarAI-genererat · ej JJ-verifierat- Företag / produkt
- Klarna (säkerhetsfunktion för identitetsskydd) + digitaliserad samhällsinfrastruktur som riskkontext
- Teknik
- BankID-kopplad identitetsverifiering i e-handel; internetberoende kritisk infrastruktur (elnät, börser, logistik)
- Tidslinje
- 2011: Egyptiska våren – myndigheterna stänger internet, börsen kollapsar (JJ:s historiska referens)
- 2018 (vid avsnitt): Klarna lanserar opt-in BankID-krav för köp, skapar debatt om var ansvaret bör ligga
- 2022: EU:s NIS2-direktiv stärker krav på cybersäkerhet i kritisk infrastruktur
- 2026: Kritisk infrastruktur som vattensystem, elnät och transporter är fortsatt primära cyberangreppsytor – precis som JJ beskrev
2026 - vad vet vi nu
AI-kommentarAI-genererat · ej JJ-verifieratJJ:s proporsionsargument håller 2026. Cyberangrepp mot kritisk infrastruktur – elnät, vatten, sjukhus, logistik – är den etablerade hotbilden, inte science fiction om hackade autonoma bilar. Ransomware-attackerna mot Colonial Pipeline (2021), svenska myndigheter (2022–2024) och sjukhus i hela EU har bekräftat exakt det JJ sa: det är infrastrukturen, inte fordonen, som är den verkliga exponerade flanken. Att vi återuppfinner riskerna när vi digitaliserar är också en insikt som upprepats i debatt om AI-risker: analogin till faxen och USB-stickan är lika giltig nu för läckta prompts och API-nycklar.
Bedömning
AI-kommentarAI-genererat · ej JJ-verifieratTräffsäkerhet
Tidlöshet
Historiskt värde
Hårda påståenden i facit har stämts av mot källor.
Inga faktafel. Klarna-switchen är numera standardbeteende snarare än opt-in – det gick snabbare än vad JJ antydde, vilket är positivt.
Guldkorn
AI-kommentarAI-genererat · ej JJ-verifierat”Om att sätta cyberrisker i rätt proportion till övrig samhällsinfrastruktur”
”Om någon vill ställa till bus så är det förmodligen inte att hacka bilar det värsta man kan göra. Hela vårt vattensystem, hela den elektriska gridden, avfallssystemen, all logistik, alla transporter, allting går sönder om man hackar systemen.”
”Egypten-exemplet om hur internetstopp slår mot den egna ekonomin”
”Problemet var att när man stängde internet så slutade ju börsen fungera. Det blev ett totalt ekonomiskt haveri i landet. Det fick till och med effekter här hemma i Sverige för att det visade sig att till exempel handbollslandslagets intranät driftades via en maskin i Egypten.”
”Om att digitala risker ofta är återuppfunna analoga risker”
”när vi nu digitaliserar så är det ofta så att de som vill prata risker de återuppfinner riskerna egentligen. Ta till exempel personuppgiftshantering där vi idag är så jättebekymrade för att uppgifterna ska komma på fel villevägar. Men vi har ju hur många historier som helst från den traditionella vardens sätt att distribuera till exempel fax.”
Läs mer som detta
AI-kommentarAI-genererat · ej JJ-verifierat- #231#ensakidag 231 – Judith Wolst om digital panik i allmänhet, och AI och jobben i synnerhet
Delar teman: AI & maskininlärning, Framtidens arbete & ekonomi
- #269#ensakidag 269 – Annorlunda syjuntor träffas för att hacka och göra världen till en bättre plats.
Delar teman: AI & maskininlärning, Framtidens arbete & ekonomi
- #370#ensakidag 370 – Klagomål som prenumerationstjänst – automatiserad konsumentmakt för $3/mån
Delar teman: AI & maskininlärning, Framtidens arbete & ekonomi
- #144#ensakidag 144 – Min heldag med AI i praktiken är en väckarklocka
Delar teman: AI & maskininlärning, Framtidens arbete & ekonomi
- #464#ensakidag 464 – Att strejka mot AI?
Delar teman: AI & maskininlärning, Framtidens arbete & ekonomi
- #489#ensakidag 489 – Knäck koden till AI:s verkliga värde
Delar teman: AI & maskininlärning, Framtidens arbete & ekonomi
Läst baklänges
”Anders Bjarby har läst om hela arkivet baklänges och gjort varje avsnitt till en byggbar idé - med en ärlig efterhandsläsning och en färdig bygg-prompt.”
Ett fristående projekt av Anders Bjarby.